2012/11/12

Peter Gaunitz - En stor inspiratör har gått bort.
























"Jag kan ibland kalla mig biolinist;  
jag spelar på naturens strängar"

En av mina stora inspirationskällor bland svenska landskapsarkitekter är utan tvekan Peter Gaunitz. Nås idag tyvärr av ett besked att han tragiskt har gått bort efter en tids sjukdom. Jag hade själv nöjet att träffa denne varma och inspirerande man några gånger varav en längre intervju blev gjord. Nedan publicerar jag den intervjun igen som en liten hyllning till Peter och hans familj.

"Att herr Gaunitz är en man med många järn i elden är en underdift. Landskapsarkitekt, trädgårdsmästare, föredragshållare, biolog, rese-och kursarrangör, konsult på SLU i Alnarp, medverkat i TV-serien "Gröna Rum", och dessutom håller denne man igång två trädgårdsbloggar och en blogg om sitt stora intresse för matlagning med särskild vurm för matens påverkan på kropp och välbefinnande. Jag har själv inte haft förmånen att bevittna någon av hans mycket uppskattade föreläsningar som skall vara oerhört inspirerande, mycket på grund av Peters förvärvade kunskap och erfarenhet men också på grund av den varma humor och energi med vilken han levererar sina föreläsningar. Däremot har jag träffat honom personligen under min studietid i den numera nedlagda bokhandel han drev på universitetsområdet på SLU i Alnarp utanför Lomma i Skåne, ett Alnarp där han även har sin bas för sitt egna företag inom landskapsarkitektur. Ett annat möte var på förra årets "Skånska trädgårdar", trädgårdsmässan i Malmö, där han sålde alla trädgårdsböcker av kvalitet du kan tänka dig.

Bilder från Peter Gaunitz blogg om inte annat anges
Dessa möten har dock varit alltför korta för att stilla en bråkdel av den nyfikenhet jag har på denne mångfacetterade man. Så för att stilla min och kanske väcka Er nyfikenhet på Peter Gaunitz, om ni inte redan har hört talas om honom, så lyckades jag få svar på några av mina frågor genom en intervju som här kommer Eder tillgodo!







"Jag vill skapa hållbara miljöer för människor, växter och djur med bildkonsten och den besjälade naturen som förebild".

Jag försöker beskriva dig kortfattat men det är omöjligt, hur får alla dessa titlar och intressen plats i ditt liv?
Men jag brukar inte använda mig så mycket av titlar, utom på skoj ibland. Då kan jag kalla mig till exempel biolinist. Det är alltså någon som spelar på naturens strängar. 
Jag har egentligen bara tre stora huvudintressen, nämligen biologi, konst & design och pedagogik. Fast inom biologi ryms ju en hel del förstås, men intressen tar inte plats – det är själva utövandet av dem som tar tid.  

Är det något ytterligare yrke eller kunskap du önskar att förvärva?
Byta yrke har jag inga planer på, men ny kunskap strävar jag efter hela tiden. Det jag söker mest är nog fördjupad kunskap om det som intresserar mig mest, exempelvis naturens dynamik. Men min paroll är ju ”utan stängsel”, så jag är öppen för allt och utestänger intet.

Var kommer ditt intresse för trädgård och natur ifrån?
Naturintresset har jag haft sedan födseln. Min far var biolog och naturkännare av rang och stor pedagog och folkbildare. Han har lärt mig det mesta som jag kan om djur och natur. Vi var ute i naturen varje helg och större delen av sommarlovet. När andra småbarn kunde rabbla bilmärken så kände jag istället till djur och växter från vår natur. Odlingsintresset tog fart när jag som åttaåring fick en kaktus av en tjejkompis som jag var småkär i. I de tidiga tonåren byggde jag, under min fars överinseende, olika biotoper i vår trädgård i Västmanland och hämtade vilda växter från naturen till damm- och lundplanteringar.

Att ha en pappa som så stark förebild och som verkligen initierat dig till naturen låter fantastiskt. Vilket är ditt starkaste minne av honom som är relaterat till naturen och era utflykter? Det är omöjligt att välja ut en enda episod från alla upplevelser bland ringlande blodiglar och platta klodyvlar, vippande sädesärlor och ilande näbbmöss eller murkna ekar och klibbiga sileshår. Det är mer så att allt tillsammans har gett mig inte bara kunskaper om samspelet i naturen utan också ett nästan andligt och intuitivt förhållande till allt levande.
Men jag minns en gång när jag hittade en färggrann skalbagge och frågade pappa vad det var för något att han svarade:

- Det är en jordlöpare som heter Carabus nitens.
- Inte på latin, pappa, på svenska, sa jag.
- Men latin är inte så svårt, du kan ju redan många ord på latin, svarade han.
- Kan jag?
- Ja, Tussilago till exempel, det är hästhovens latinska namn, sen så ropar du ju på mamma ibland och mamma är latin och betyder bröstvårta, fortsatte min far.

På så vis avdramatiserades svårigheten med växternas och djurens latinska namn och som en konsekvens av detta kunde jag redan många namn på latin när jag några år senare på åttaårsdagen fick kaktusen av grannflickan. Jag förstod då innebörden av både Mammilaria och vårtkaktus.

Du är en stark förespråkare för naturliga planteringar och menar att t ex Piet Oudolfs parker och planteringar inte är naturlika. Hans arbete och planteringar är något jag uppskattar väldigt mycket och har levt med tron att dom var just "naturlika". Hur vill du definiera begreppet?
Jag är en stor beundrare av Piet Oudolf och hans sätt att komponera med perenner. Vi har alla olika sätt att tolka naturen och jag vill inte påstå att vare sig Piet eller någon annan inte gör naturlika planteringar. Men när någon planterar växter i avgränsade block eller likstora moduler, vare sig det råkar vara Piet eller någon annan, så ser det inte särskilt naturligt eller naturlikt ut. Däremot kan det ju vara naturinspirerat. 

Naturlikt för mig är när det liknar naturen alltså att växterna växer i ett dynamiskt, föränderligt ekosystem och där växterna tillåts att konkurrera om livsutrymmet. Ofta är det en eller några få arter som dominerar i individantal och yta och aldrig, aldrig växer de i rutor eller raka rader.    

”Jag följer inte trenderna,
 jag skapar dem”













Förutom naturen, vilka förebilder och inspirationskällor har du inom landskapsdesign?
Framför allt är jag inspirerad av hur andra designers förhåller sig till och tolkar naturen, alltså ”trädgårdar”.  Men jag kan få inspiration av arkitektur, bildkonst och annan design också. Ibland kan idéer komma för mig från till synes ingenstans. Det känns inte som om jag alltid aktivt tänker ut mina planteringsidéer utan att de tränger sig på liksom av sig självt. Uppslag kan komma farande när jag åker tåg, kör bil, vilar i soffan eller vandrar i naturen. Men viktigaste inspirationskällan är tveklöst naturupplevelser, gamla såväl som nya.

Mycket av ditt arbete inom landskapsdesign handlar om att arbeta med biotop- och ståndortsplantering, beskriv dessa begrepp.
En ståndortsplantering innebär att alla växter är valda därför att de trivs på en specifik växtplats. Är det en biotopplantering så tas hänsyn också till djurlivet på platsen. Det som särskilt intresserar mig är samspelet och konkurrensen mellan växterna i ett växtsamhälle och mellan flora och fauna. Att växterna ser ut som de gör är ju ett resultat av den interaktionen.    

Vad är det inom detta område som får dig att gå igång?
Jag kan bli upprymd och lyrisk när jag ser stora fält av blommande örter i den stora skalan och sen när man tittar närmare i grönskan och upptäcker alla småkryp som lever där. Myller går jag igång på. 

Om man som lekman vill anlägga en biotop- eller ståndortsplantering, var och hur börjar man om man inte anlitar dig förstås?   Först ska man försöka ta reda på vilka ståndortsförehållanden som råder på det tilltänkta området. Det enklaste är att anlägga en biotop som naturligt skulle förekomma på just den här platsen. På näringsrika trädgårdsjordar skulle det ju växa skog, så då lämpar sig en lund eller ett woodland bäst.
Man kan också förändra förutsättningarna om man tillför till exempel torv, sand eller kalkkross. Genom att studera vilka växter som trivs tillsammans i naturen och vilka djur som förekommer där, kan man skaffa sig mycket grundläggande ståndortskunskap.

Vad får man om man anlitar dig?

Om man är ute efter en annorlunda, naturnära design och en dynamisk, föränderlig biotop eller om man vill ha en trädgård eller park som kräver minimalt med skötsel och ger maximal skönhetsupplevelse, eller om man ser djurlivet – insekter, fåglar, groddjur – som en viktig designkomponent, då ska man anlita mig.
































Nämn tre växter eller blommor du vill se mer av i en villaträdgård?
Jag tänker inte i enskilda växter utan i system eller växtsamhällen. Jag vill se mer ängar och prärier, stäpper och hedar, klippor och stenmiljöer, savanner, lundar och woodland och så olika fuktmarksmiljöer som diken och dammar, mossar, kärr och träsk. Följaktligen vill jag då se mer av de växter som växer i sådana här biotoper och jag ser gärna att vi börjar använda fler växter från vår vilda flora. Tre växter skulle då kunna bli en, tvåblad och treblad.

Trillium - Treblad (Bild från "Alpinodlarna i Halmstad")



















Beskriv första gången en trädgård eller park fick dig att tänka "wow!".
Första gången minns jag inte, men trädgårdar som imponerat på mig är bland annat Göteborgs botaniska trädgård och Vargaslätten i Sverige, Berggarten och Hermannshof i Tyskland, Mien Ruys tuinen och Priona i Holland, Stourhead, Hyde Hall och Broughton Grange i England och Chicago Botanic Garden och Millennium Park i USA. Dessa platser är alla ganska olika, men ett gemensamt drag är nog att alla har åtminstone några delar som är naturlika eller naturalistiska.     

Hur ser du på trender inom trädgårdsvärlden?
Det är klart att vi alla påverkas av samtidens syn på trädgård. Men de påhittade trenderna som brukar presenteras på trädgårdsmässorna bryr jag mig inte alls om. Lite skämtsamt brukar jag annars säga: ”Jag följer inte trenderna, jag skapar dem”    

 
en av Peters planteringar i Sävsjö
Du har även ett stort matintresse, berätta!
Mat- och matlagning hör till mitt huvudintresse biologi. Jag är särskit intresserad av hur födan påverkar kropp och sinne, relationen mellan mat och välbefinnande. Sedan gillar jag att laga mat, framförallt att slänga ihop något av vad som råkar finnas hemma. 

Du sålde fram till förra året böcker i din egen bokhandel, men när får vi läsa en bok skriven av dig?
Bokhandeln är nedlagd och tiden räcker inte till för att också skriva böcker. Dessutom gör sig lögner bättre i muntlig form än nedtecknade i en bok, men en vacker dag kanske jag får tid att sammanfatta mina erfarenheter. 

Karl Foerster var väl 80 år när hans bok om gräs och ormbunkar kom ut, så jag har ännu tiden för mig. Fast jag har medverkat i Kvants och Palmstierrnas Vår Trädgårdsbok  med avsnitten om prydnadsgräs och vattenväxter.    

Vilket av alla dom jobb inom landskapsdesign som du har utfört är det du känner mest för?
Kalkstäppen i Sävsjö är tveklöst en av mina favoriter. Men totalt sett är det nog ändå Laholms Stadspark som jag vurmar mest för, kanske också för att det projektet fortfarande är i full gång.  
 
Sävsjö

Jag tackar Dig Peter för din tid att svara på mina frågor och hoppas ni som läser detta inlägg har fått upp ögonen eller fått mer svar om både Peter Gaunitz och ståndortsplanteringar och biotopodling! För att läsa mer om Peter och hans företag och tjänster, Sävsjö och Laholmsprojeket gå bland annat in på hans bloggar.





2012/08/22

Hälsoträdgården - Tivoli-parken Kristianstad





































Kristianstad har fått en egen hälsoträdgård.

Våren 2012 påbörjades arbetet med att anlägga en hälsoträdgård i Kristianstads stadspark Tivoliparken. Men långt tidigare än projektet handgripligen drog igång har det under hel del år funnits tankar och politiska önskemål om en park för rekreation och rehabilitering inom kommunen. Bland annat fanns en motion inlämnad från miljöpartiets Anita Zieme om önskemål om en terapiträdgård i Kristianstad. Men ursprungsfröet  bakom projektets idé, gällande en Hälsoträdgård i Tivoliparken, kom av Anders Persson, Trädgårdsdesigner i Kristianstad. Anders hade från början en vision om en plats för alla att mötas och njuta av trädgårdens innehåll. men det var först när han kom i kontakt med en student på SLU i Alnarp som konkreta saker började hända. När Carolina Aouseus som hon heter skulle starta sitt examensarbete på SLU Alnarps Landskapsarkitekt- linje passade ämnet perfekt för henne att fördjupa sig i då hon är boende i Kristianstad. Då ämnet med hälsoträdgårdar är något som även jag är väldigt intresserad av och det faktum att Carolina numera jobbar på samma bostadsbolag som mig så tog jag chansen att intervjua henne lite närmare om detta nya spännande projekt!



Carolina Aouseus född i Åtvidaberg, Östergötland, har man och 5 årig son, hund och hus i Öllsjö strax utanför Kristianstad. I yngre ålder jobbade hon med försäljning inom gardencenter och blomsteraffär och hade  även mindre jobb som trädgårdsmästare och gillade tidigt att få  jord under naglarna!Hennes erfarenhet av fem somrar på golfklubb uppe i Östergötland med övrig banskötsel men med fokus på att restaurera ett igenvuxet arboretum (arboretum ritat av Rudolf Abelin, Adelsnäs Trädgårdsskola i Åtvidaberg) vilket i sin tur ledde till arrangerade rundvandringar och växtförteckningar.
Som Landskapsarkitekt har hon jobbat såväl kommunalt som privat, designat och projekterat allt från den lilla rabatten framför kommunhus till större sammanhang som Folkets Park, Rehabiliteringsträdgård, fritidsområde i naturmark, infartsvägar till kommuner, bostadsgårdar etc. Utmaningen i hennes arbete som landskapsarkitekt har varit  att titta på vad som är starkt för platsen vad man bör ta hänsyn till, forma efter. Hennes pappa sa alltid till henne att ”vem som helst kan förändra men alla kan inte förädla” det är något hon  har haft med sig  under hennes yrkesverksamma liv.



Just nu ligger dock jobbet som landskapsarkitekt på is då hon numera jobbar som Områdesansvarig på AB Kristianstadsbyggens Norra område, Kristianstads kommunala bostadsbolag, ett jobb lite annorlunda än landskapsarkitektens vardag. 

-Detta jobb ger mig utmaningar och mer erfarenhet i boendemiljö som helhet allt från den lilla skruven till större skötselområde med fokus på professionell relation med boende, arbetskollegor och bostasdsbolaget ABK i helhet. Men jag har inte helt släppt projektet i Tivoliparken där jag agerar konsult vid behov, de verksamma har fortfarande kontakt med mig vilket är otroligt roligt! Var nu senast i juni på plats och diskuterade idéer kring ”hängande trädgård”, ”smycke av blommor” i vattnet/Helge Å och vidare design på Hälsoträdgårdens utveckling. Ska nu inom kort även träffa  den som är verksamhetsansvarig i Hälsoträdgården för att  få en närmare kontakt och utveckla samarbetet för Hälsoträdgårdens framtid. 

Berätta hur blev du engagerad med projektet med  Hälsoträdgården?
-Med ödmjukhet vill jag nämna att jag var en del av kärnan till att Hälsoträdgården kom igång, 2009 träffade jag Anders Persson, trädgårdsdesigner i Kristianstad, som delgav en vision; vision om en terapiträdgård i Tivoliparken, Kristianstad. Han luftade iden med mig och hade inte tiden till att starta något själv så jag fick med hans godtycke använda visionen i ett examensarbete och det var så det startade för mig. Jag kände ett brinnande engagemang att få chansen att påverka och ge ”kristianstadsbon” något som inte funnits i kommunen sen tidigare, nu fanns möjligheten och chansen - jag tog den.







































Berätta mer om processen från första kontakt till första spadtag.

-En lång process som är svår att förklara kortfattat.Det har varit många möten, redovisningar, information på mässor etc för att kicka det hela till verklighet!
Första pennstrecket i pappret startade med att jag ritade tre visionsskisser med samtida dialog med Anders (se bild ovan). Skisserna lades fram till kommunen för att så ett första frö. Efter detta drog det stora jobbet igång, 1 år av blod svett o tårar. Under examensarbetets process gjorde jag analyser på projektplatsen och undersökte de förutsättningar som fanns. Efter ett tag upptäckte jag en terapiträdgård  inte hade fungerat på projektplatsen utan fick  planera en Hälsoträdgård som kan skräddarsys efter de förutsättningar och möjligheter som finns. En terapiträdgård hade inte fungerat i sammanhanget för Tivoliparken då parken är en plats för alla och jag ville inte avskärma denna platsen utan fortsätta med möjlighet om att alla ska kunna ta del av trädgården precis som med resten av parken. Valet blev då istället en hälsoträdgård som var öppen för alla med restorativ upplevelse med terapeutisk inriktning. Examensarbete blev en språngbräda för att processen skulle fortgå. Under slutet av examensarbete tog jag kontakt med miljöpartiets Anita Zieme och påtalade att jag satt på ett material som kunde koppla an hennes motion om en terapiträdgård i Kristianstad, hon nappade vilket var viktigt för fortsatt process. 

Ett ankare på Kristianstads kommun har även stadsträdgårdsmästaren Daniel Ottosson varit, han var en av de som gillade Carolinas förslag och tog det under sina vingar för att koppla in kommunens engagemang i det hela. Han tog det hela till projekteringsläget våren 2011 genom att projektanställa Carolina under ett par månader, under den perioden samordnade hon en dialog med en arbetsgrupp som bestod av en konstnär, en pensioner, en verksamhetsledare, en aktiv inom trädgårdsföreningen för att nämna några. Gruppen var en viktig del av processen då de fick chansen att påverka Hälsoträdgårdens innehåll för den upplevelse dessa olika målgrupper sökte.  





































 Efter projekteringen var det fortsatt väntan på att det skulle lyftas upp i kommunfullmäktige och till senhösten 2011 stod det klart med budget och klartecken om att sätta spaden i backen våren 2012!  

Vad har inspirerat dig i utformningen av hälsoträdgården?

En stor inspiration för mig var projektplatsens starka delar som nära kontakt med vattnet (Helge Å), omfamnad av Tivoliparkens karaktär samt otroliga läge mitt i staden och Kristianstads centrum; bättre läge får man leta efter, otroligt roligt att forma en design som kunde samspela med de förutsättningar som fanns. Det som Kristianstads kommun bjuder på så som Vattenriket, Naturum , centrum, Tivoliparken och rekreationsområden; är ett brett utbud av upplevelse i som nu kompletterades med något som inte funnits sen tidigare i staden och vips så ökar utbudet!

Vad  dina tankar bakom  projektet?

-En idé var även att skapa en starkare koppling mellan det som finns lokalproducerat med allt från mat till kristall från Glashyttan i Åhus. Ett slags reklamblad för turism etc. som besöker centrum och kan se vad som erbjuds lokalt förankrat, jag tror på att det är viktigt att framhäva det starka som finns och låta det synas och locka.

  
  











































"Jag ser gärna vidare visioner, detta kan skapa ringar på 
vattnet vilket kan ge fler utspridda ”dotter trädgårdar” med tema ”Hälsa” och då med ”moderträdgården” i Tivoliparken som nav….möjligheterna ökar då för att skapa mer efter de behov som kan finnas så som en terapiträdgård var tänkt från första början."


Den ursprungliga idéen som ditt examensarbete handlade om har ju förändrats nu när spaden har satts i marken, hur ser du på det?.

-En tydlig skillnad/ändring från mitt förslag från början var att man från kommunens sida valde att inte använda hela ytan som jag lagt fram som förslag utan valde att halvera den vilket genast ökade utmaningen få med allt som behövs för att det ska kunna få kallas för en Hälsoträdgård. I ärlighetens namn blev jag besviken på kommunens val, det innebar genast större utmaning och svårighet, att ”klämma” in de delar som behövs på en halverad yta ökar trycket på en bra design som löser det hela.
Själva Hälsoträdgårdens syfte ”för alla” har bibehållits, dock utan att trampa någon på tårna så ser jag personligen gärna att det inte blir en trädgård för enstaka verksamheter utan att det ska finnas utrymme för spontanitet och inbjudande att alla kan få känna sig delaktiga oavsett vad man har för agenda.Man skall heller inte glömma ”den vanliga kristianstadbon” som söker efter inspiration och något unikt! En komplettering till det som finns i dag, Parkens innehåll, Vattenriket, rekreationsområden etc., skapa något som inte finns sedan tidigare i Kristianstad.
Nu när jag var på besök i juni för att diskutera vidare utformning så upptäckte jag att vissa delar har ändrats på. Detta medför både positiva och negativa aspekter. Innan jag lämnade kommunen och styrgruppen önskade jag att man lade fram en kvalitetsbeskrivning/plan som en grund för Hälsoträdgården som ett säkerhetsställande av att Hälsoträdgården ska innehålla vissa grundstenar för att falla i begreppet Hälsoträdgård, ingen vanlig utemiljö med andra ord utan skapad efter angivna restriktioner. I nuläget visar vissa inslag i utemiljön att man utökat aktiva rum vilket drar med sig att man tagit i anspråk ytor för vilo/mellan rum. Så i nuläget har det som kallats pelarsalen och tempelgården, rum för vila och återhämtning,  halverats i storlek för en större barnträdgård. Positivt att barnen får mer yta dock negativt då man tappar upplevelse i de andra rummen som liksåväl är viktiga för att ge den gemensamma helheten för en Hälsoträdgård.  Bara för att en ritning visar en plan så är det inte skrivet i sten då det ibland kan vara mer spännande att låta nya idéer eller andra förutsättningar spela in och forma för att behålla det hela stimulerande. MEN det betyder inte att man får tappa grundkonceptet.




























Vad har varit svårast med jobbet med hälsoträdgården

Att hålla alla intressen och önskningar inom den ram och förutsättning som finns. Det har varit många intressenter och ideellt engagerade människor som brinner för sådana projekt vilket är underbart MEN kan dock bli för många kockar i samma soppa, därav viktigt att hålla hårt i den tråd som är lagd. Alla jobbar på olika sätt och har olika erfarenheter och ambitioner så länge man bara kommer fram till det kvalitetsgivande resultatet så är resan dit inte lika bestämd.

Vad kunde gjorts annorlunda?


-Utökat området som det var tänkt från början, är rädd för att det blir för mkt intryck på för liten yta, vilket kan förta gränserna mellan de olika rummen. Samt att i tidigt skede fastställt en kvalitetsplan för vad Hälsoträdgården MÅSTE/BÖR innehålla för att få kallas en Hälsoträdgård. Att inte engagera sig för mycket i verksamheten utan även ha fokus på  miljön och utveckling, så man inte tappar Hälsoträdgårdens fysiska miljö och känsla.




























Du jobbar nu inom fastighetsförvaltning, hur tar du med dig din utbildning i ditt nuvarande jobb.

-Jag har fått ett analyserande tänk inom min utbildning som jag kan tillämpa på mycket att se till hur människan agerar i olika vistelsemiljöer till vad som behövs för att stimulera och skapa trygghet och tolerans.
Jag tänker ofta i helhet gällande boendemiljö, vad finns i dag, vad fungerar, vad kan göras annorlunda, vad kan vi göra för att bli mer effektiva i skötsel av olika miljöer etc. men samtidigt inte tappa den positiva stimulerande upplevelsen som behövs.

Varför satsar du inte på att jobba som landskapsarkitekt.


Det är inte alltid man har valet för vad som exakt man vill jobba med idag, jag tog chansen att utöka min kunskap inom boendemiljön som helhet och såg det som en ny utmaning. Vad framtiden har att erbjuda vet jag inte men känner hela tiden ett behov att lära och utvecklas för att kunna gå vidare, någon ”grön” koppling kommer jag nog alltid att syssla med sen får vi se vad för utmaningar som visar sig. För närvarande är Hälsoträdgården tillräckligt stimulans för min ”gröna ådra”. Har även en del ”gröna” projekt inom jobbet idag allt från en mindre perennarabatt, till planering av park kullar med buskage, dammar etc.


















Vill du lägga till något annat skoj, spännande, tråkigt, inspirerande, nördiga fakta etc så feel free!

Kan bara nämna ordet; Kontrast, att ha ett tänk med kontrastverkan i det mesta som har med planering att göra ger ett bra resultat, exempelvis om du har en rabatt som ska planeras; fundera i kontraster mellan bladform, färg, struktur etc, sirliga blad möter tjocka stor blad, samma tänk i större sammanhang med planering av olika rum, runt möter rakt, och till sist….kontraster kan även tänkas i upplevelser; ljust rum möter en dunkelt mystiskt rum…spännande! Tänk till med kontraster i upplevelser. Ett enkelt stödord som hjälper en bra bit på vägen för en god design som ger en bra grund att jobba vidare med….!!

Projekt Hälsoträdgården har verkligen gett mersmak och kan man komma på ngt nytt innovativt som Kristianstad kommun kan kompletteras med så hänger jag gärna på….vem vet det kanske dyker upp något nytt förr eller senare!


Jag tackar Carolina Aouseus för svaren och hoppas att ni tar en tur förbi Hälsoträdgården i Tivoliparken i Kristianstad under kommande år när den är fädig och fått växa till sig. Redan i år har köksträdgården kommit igång bra men upplevs lite stökig i och med att allt är under uppbyggnad. Den tidigare perenn-och rosenpark som funnits är än så länge kvar och kommer att bli en del i detta nya projektet som jag tror kommer bli en fantastisk tillgång till staden!


2012/08/03

Blåklocka på ängen - förslag på ängsfröblandning?


































På framsidan av Skogstorpet finns en liten äng där det brukar komma ett litet antal med ängsblommor. Dom flesta är nu avblommade så och alla plantor av stor blåklocka som verkligen börjar ta för sig och i år var det ett betydande antal som blommade. Jag tror jag skall förslå till far att vi köper en eller ett par påsar med ängsfröblandning så att fler arter kan etablera sig. Har ni förslag på fina "färdiga" ängsblandningar som man kan köpa?

Pin It

2012/07/27

Min största inspirationskälla.












 


 


















Jag har sagt det otaliga gånger förut men jag säger det igen, naturen är fantastisk på att komponera! På en allmänning i Åhus framför en välplacerad vacker mur hittade jag denna underbara äng för några veckor sedan. Naturen är det som framför allt annat inspirerar mig...

 

Pin It